Tag Archives: jämställdhet

Det här var det dummaste jag hört…

DN har släppt in ja-till-livet-rörelsen i sin ledarredaktion. En människa sitter och skriver att statistiska undersökningar visat på att subventionerade preventivmedel leder till ökade tonårsaborter. Jag undrar vad det är för statistik. Jag tror inte att folk har mindre sex för att det är dyrare med p-piller eller vad man nu väljer att använda.

Att inte subventionera preventivmedel blir i många fall en ekonomisk belastning på många unga kvinnor. För ja, tro det eller ej, trots att man oftast är två i ett heteroförhållande är det vansinnigt få pojkvänner som vill betala för det gemensamma skyddet.

I dagsläget har jag mest erfarenhet av de värmlänska subventionerna. De går utpå att man kan få de hormonstarkaste p-pilrren till nedsatt pris, men inte de snällare pillren och inte heller p-ring. I Solna däremot där är alla tre subventionerade. Ett paket med tre p-ringar kostar drygt 300 spänn i Arvika. I Solna kostar den 30 (!) kronor. 300 spänn är också vad de snällare p-pillren kostar i Arvika. Alltså dem som man inte utvecklar depressioner av. P-piller är förresten djävulens uppfinning. Eller i alla fall faktumet att ungdomsmottagningarna tills nyligen bara har framhållit p-piller som ett alternativ. Jag och många med mig upplever det som ett stressmoment, där man måste komma ihåg att ta det förbankade pillret samma tid varje dag. Vem pallar att komma ihåg det?

Jag blir galen! Alla moraliserar som fanken över det här med sex och unga föräldrar. Lägg ner. Det är väl upp till mig om jag vill ha skitmycket eller skitlite sex. Och vad jag gör för åtgärder för att inte bli med barn, eller för att bli med barn.

Den här debatten startade efter att en viss åklagare meddelade att han tänkte åtala landets ungdomsmottagningar för att de skriver ut p-piller till minderåriga. Jag kommer inte ihåg brottsrubriceringen, men det var i stil med ”medhjälp till sexuellt utnyttjande”. Trams.

Och välargumenterande blev inte heller den här texten. Frågan är hur man argumenterar sakligt när motståndarsidan bara ägnar sig åt hittepåarhumentation utan saklighet så långt ögat kan nå. Jag blir trött.

Annonser

Ideologi vs. pragmatik.

Här om dagen insåg jag återigen att jag inte underhåller mitt ordförråd lika bra som förr. Jag hade tappat pragmatisk. Spännande. Särskilt eftersom det är just ideologi vs pragmatik som jag går och resonerar kring vareviga dag. Då kring de feministiska spörsmålen… Vart kommer vi med hjälp av dagens feministiska metoder för förändring? Vad är mest relevant – att rabbla genusvetenskapliga termer eller att prata om jämställdhet med vanliga människors vokabulär? (Det borde vara obligatoriskt för genusvetare att lära sig att prata om krånliga teorier på ett enkelt sätt. Vi lägger fälleben för oss själva när vi distanserar oss språkligt från de som ska vara med och göra revolution.) Vem är det vi vill övertyga? Egentligen? Andra inbitna feministteoretiker eller den stora massan som faktiskt kan göra skillnad? Visst finns det en utmaning i herre på täppan, men jag finner det mer intressant att prata med människor som aldrig funderat på sig själva som under-/överordnade genus. Eller de som kämpar utan fotnoter i marginalen. Hur kommer den fjärde vågens feminism egentligen se ut? Vilka kommer den att involvera? Vilka kommer den att exkludera? Och kanske framförallt – vad kommer den att resultera i?

WW IRL.

West Wing har öppnat en ny dörr. Mitt intresse för politik är tillbaka. Hurra! Jag har nog inte känt ett sånt här engagemang för statsapparater sen valet 2002 eller nåt. Numera läser jag dagens pressrelease från Vita Huset och drömmer om att få arbeta avlönat i lobbyrörelsen för nån fantastisk sakfråga.

Obama är inte så pjåkig för att vara USA. Läs pressreleasen från i onsdags: “Opportunities their mothers and grandmothers and great grandmothers never dreamed of”.

(Och jämför Vita Husets hemsida med svenska regeringens! Behövs knappas någon kommentar.)