Tag Archives: J

zouglou – la danse de magiciens

I helgen dök jag och J ner i zougloun. Då jag inte är franskspråkig går letandet lite väl långsamt och det är svårt att hitta så många som matchar Magic System, MEN det är en redigt trevlig genre. Det här är lite av det bästa jag skrapat ihop av zouglou på Spotify.

Annonser

001119

I fredags när jag var klar med workshopen i lobbyarbete i Haninge satte jag mig på pendeln och läste deltagarnas utvärderingar. Oerhört fint. På väg hem tog jag svängen förbi Systemet i nya Liljeholmstorgsgallerian, hämtade ett Amerikapaket på ett ställe jag aldrig varit förrut samt kände mig som en småbarnsförälder när jag släpade hem matkassarna från Ica. 30 minuter i stillhet med öl och feministisk tidskrift innan fyra bekanta drällde in i hallen. Det blev en mycket fin middag.

Lördag var seg. J kom hem. Deras vandrarhem i Umeå hade brunnit så nattsömnen uteblev för deras del. Tröttheten smittade av sig. Sju avsnitt av Veronica Mars var helt berättigat innan jag åkte på årets skummaste fest. En väldigt trevlig sådan. Temat var brats och när jag gick dit kände jag ingen som skulle dit. När människor klär ut sig till något så ogenomskådbart som brats samt går in och ur sina roller non stop är det svårt att ta saker och ting på allvar. Det bidrog till en fruktansvärt avslappnad stämning och Spotifylistan var lika underbart ambivalent.

Dagen idag, söndag, är en varm men grå höstdag. Jag fortsatte att spela mitt nya favoritspel – Supermarket Mania och tillsammans med J slukade vi ytterligare ett gäng VM-avsnitt. Som pricken över i:t tog vi tag i TAjT och jag delar med mig av min bästa producent här.

Som sagt – en mycket fin helg är till ända. Jag är redo att traska tillbaka till kontoret imorgon bitti. Fantastiskt!

lördag.

lördag betyder ledig dag. inte idag. idag betyder lördag ekonomikurs. jag har alltid tyckt att ekonomi är kul, men inte så där överväldigande skojigt. dagens insatser var fantastiskt kul. kanske för att ribban låg lite högre än väntat och att jag numera har ett ordentligt uppdrag att hänga upp mina nya kunskaper på. vi gick i princip igenom vilken lagstiftning som gäller för ideella föreningar, ansvarsfördelning inom föreningen och årsredovisningsarbete. dessutom hann vi gå in på lite mer praktiska verktyg. jag kan bara konstatera att jag är en nörd när jag finner det inspirerande att fundera ut om det är resultatbudget eller likviditetsbudget som är mest pedagogiskt för mitt ändamål.

lördag kväll betydde district 9 med J. en förvånansvärt smart actionfilm. och som av en händelse bäddar den för en uppföljare. skräll. eftersom t-centralen delvis brunnit under helgen fick vi dessutom en fin promenad dit och en fin promenad hem.

lördag var en hemskt trevlig dag.

jag kompar ut eftermiddagen tillsammans med diablo cody, elle woods och amanda blank.

En lång måndag och en lång tisdag som handlade om det här resulterar i trivsam ledighet i eftermiddag. Jag har ägnat mig åt att äta lång lunch och fika med J. När jag räddat mig ur den nylönade innerstadsstressen kom jag hem och fann Legally Blonde på dörrmattan – ett och två! Innan jag kastar mig över Elle Woods dyker jag återigen ner i senaste Bust och läser om Diablo Cody till tonerna av Amanda Blank. Kan det bli bättre? Knappast!

Vardagsfeminism 1

Legally BlondeEtt ypperligt exempel på fantastisk vardagsfeminism är Legally Blonde. Jag och J såg den i lördags. Det här är vad jag är ute efter – praktisk feminism i populärkulturell förpackning. Det här är filmen som bör användas som diskussionsunderlag i skolorna. Filmen där tjejerna i slutändan inte slår ihjäl varandra för den osympatiske killen utan blir vänner – där det går att vara snygg, smart OCH snäll. Det känns så på riktigt.

Sen går det såklart alltid att ifrågasätta saker; hur var det att vara den osympatiske pojkvännen – vad hade han för roller att leva upp till, vad är det för skönhetsideal som förespråkas i filmen etc… Men jag väljer att se mellan fingrarna när det gäller det. I alla fall den här gången. Det går inte att få allt, alltid, ingeting är perfekt och jag är fruktansvärt glad att jag funnit en amerikansk komedi som jag med samvetet i behåll skulle kunna visa för mina barn.

Simma i vinterviken

Idag har jag spelat en ytterst fin bit om mina hoods. J tyckte inte att den var särskilt bra och satte bomull i öronen. På allvar. Jag tycker ändå att det är en fantastisk skildring om hur det är att leva här längs röda linjen.

Stockholm tar sig

Jag börjar så smått förstå att även Stockholm innanför tullarna kan bli ett ställe jag trivs på. Tro det eller ej. Igår gick jag och J på Statsteatern med E. Fruktansvärt tung; Shopping and f**’ing – efteråt kändes det som att åskådarna var tvungna att applådera av sig föreställningen. Ändå var det oerhört fint att veta att 20 minuter från min ytterdörr finns skandalöst bra kultur och nedrans bra människor. Det är nog vad jag saknat mest under våren – att helt opretentiöst få umgås med människor jag känner mig trygg med. Stockholm är inte riktigt den opretentiösa vännen än, men med all sannolikhet förr än jag anar.