Etikettarkiv: blogg

hvor friskt er helsevesenet?

Efter att ha publicerat boken Kronisk lanserar min vän Anna i dagarna bloggen diagnostisert.no. En blogg om hur det är ställt i den norska sjukvården. Hon skriver själv så här:

Hver fjerde krone i det norske statsbudsjettet går til helse, i år blir det ca. 128 milliarder kroner. Vi får sjelden høre noe konkret og saklig om hvordan det ser ut i praksis der disse pengene brukes, hvordan det er som pasient å gå gjennom behandlingssystemet og hvordan det er for helsearbeidere og saksbehandlere å jobbe i det. Historiene som kommer fram i media er som regel tragiske sykdomshistorier og sykehustabber omskrevet og forenklet i tabloidformat.

Jeg ønsker å bringe mer humor og mer provoserende og dyptgående samfunnskritikk til debatten om helsevesenet.

Som en samfunnsengasjert kroniker opplever jeg at det jeg velger å kalle ”pasientifiseringsprosessen” fratar den syke ansvar og valg til hvordan han eller hun skal leve med sin egen helse. Sykdom er en gigantisk industri der dine og mine diagnoser er inntektskilder med stor avkastning – så lenge vi forblir syke. Men hvem er egentlig interessert i at vi holder oss friske?

Jag är övertygad om att det kommer att bli precis som det står ovan – mycket humor och en hel del djupgående analys kring hur frisk sjukvården egentligen är. Och jag är säker på att det mesta även går att applicera på svenska förhållanden också. Mitt tips är att sätta en prenumeration på diagnostisert.no, för idag började den julkalender som sätter an tonen för bloggen. Tips tips.

Annonser

jobbesöndag

Jobbesöndagen innebar nationellt styrelsemöte – rapporter, diskussioner, beslut och fika – och Malmömöte. Även om jag är rejält klubbad av pollen är peppen hög. Jag börjar deala med min prestationsångest, inser att jag faktiskt presterar bra och är värd min lön (OCH löneförhöjningen). Men efter en längre period i ett organisationsklimat som inte prioriterar att värdera arbetsinsatser i pepp, feedback och lön är det svårt att ställa om. Jag behöver gå en kurs i att sätta ett pris på mig själv. Jag behöver också gå en kurs i att uppskatta mina egna prestationer. Jag vet nämligen inte hur man gör.

Satt en sväng på klipporna i Vinterviken och läste Gustav Fridolins Blåsta. Den är min uppväxt i ett nötskal. Nedskärningar i skolan, färre lärare, fler omotiverade håltimmar och sönderslagna toaletter. Vi fick lära oss hur demokratin inte fungerar när vi skrev protestlistor för att hindra skolan att slå ihop våra klasser för att spara pengar. Vi lärde oss att elevråd var något rektorn styrde med järnhand, men hade som alibi gentemot missnöjda föräldrar. ”Det var faktiskt elevrådet som föreslog att vi inte ska ta in fler vikarier.” Nja, så enkelt var det kanske inte. En fin bok som är galet aktuell, Både i samband med mitt arbete, men också privat – eftersom jag är en del av den blåsta generationen. Vi som var den första generationen som fick se samhället rustas ner.

Imorgon börjar jag och Elsa blogga på P3 Nyheters blogg. Jag undrar om det kan resultera i något skojigt. I veckan som kommer ska jag också åka på utflykt till vårt färdigbyggda hus i Huddinge och vår mark i Råcksta. På den tiden jag inte arbetar ska jag rösta, ha syjunta och förhoppningsvis hänga på någon trevlig valvaka.  Jag undrar vad jag ska få junta för nåt…