Duktigflickahappylife etc

Någon gång vill jag lägga ut texten om min egen överlevnadsstrategi. Så länge tycker jag att det är så fint att Liv Strömqvists serie får illustrera ett reportage i SvD om prestationsberoende.

Annonser

Kvickjävel

Arbetshösten är inledd och idag är min första lediga fredag. 10 feta höstfredagar har jag framför mig innan det är dags att sticka på ledighet. Om K ska minnas något från tiden inuti så hoppas jag att det blir fredagarna i solen på balkongen när vi lyssnade på den här fina biten. Hur som helst verkar det som att hen giller vad hen hör.

Måndag förmiddag, 7 dagar kvar

Sista veckan på semestern  är nu officiellt inledd. Visserligen kommer jag att smygstarta med att strukturera tankar och prioriteringar på fredag samt gå en ekonomikurs på söndag, men utöver det är det en arbetsfri vecka.

Nattens sömnavbrott har inte gett sig till känna än, däremot slog stressmagen till som en järnklubba pga anledning. Jag har varit ledig i snart 2 månader och sen händer 1 grej och BAM tillbaka på noll. Eller tja, inte riktigt noll. Noll hade varit sängliggande. Nu räckte det tydligen med magkatarrsklump och adrenalin. Halleluja.

I år är annars den mest välplanerade övergången från semester till arbete. I snart två veckors tid har jag vänt tillbaka dygnet och skött min nattsömn. Jag har planerat mina dagar, haft rutiner helt enkelt, inklusive motion och regelbundna måltider. Det enda negativa är att jag inser att mitt nya leverne utesluter vissa typer av umgänge – det sjukt spontana samt det som är förlagt till sena kvällar och nätter. Hemskt trist, men det är uppenbart priset en får betala för att prioritera att bo i Stockholm och samtidigt må bra.

För att lindra oron i kroppen och skona K från de värsta stresshormonerna* lyssnar vi på en fet dänga och drar sen på joggingskorna för en ännu fetare promenad i första riktiga (!) höstdagen.

 

*pratade precis med S om härliga metaoron ”om du oroar dig blir ditt barn fult, ohyfsat och äckligt”. Enda botemedlet: LOLZ.

Sömnsvårigheter

Sen slutet av våren har mina nattrutiner förändrats märkbart. Från att sova nonstop hela nätterna har jag numera minst en vaken stund per natt. Alla gånger pga kissnödighet. Vissa nätter går det urfint att somna om. Vissa går det jättedåligt. De senare blir tyvärr mer och mer frekventa. Efter fyra timmars sömn i natt var jag tvungen att gå upp. När jag sen skulle somna var det ett jäkla liv – ingen aning om det var cheerleading/fotbolls/boxning/riverdanceintentioner. I vilket fall var det omöjligt att somna om. Då passade det tydligen väldigt bra att strukturera mina arbetsrelaterade tankar: ”vilka är nyckelprioriteringarna inför hösten?”, ”hur ska jag lägga upp anställningsintervjuerna?” … 40 minuter senare hade jag fortfarande inte somnat, däremot noga studerat J:s rörelsemönster i sömnen. Det var då jag kom på knepet: att föreställa mig att jag putsar fasaden på ett grått hus. Max 15 minuter senare sov jag som en stock.

supermansupermansupermansuperman

Moullinex var en av de som öppnade dörren till vad som kom att bli ett av mina största intressen.  Det första inlägget jag gjorde på TAjT var ett mycket kort hej och välkomna med den då fetaste dängan Jesus was a b-boy (Moulinex remix). De tre år som har förflutit sen dess har haft toppar och dalar i musiklyssnandet. I perioder har jag lagt all tid på att gå på klubbar och spelningar, göra intervjuer, spela skivor och blogga. I andra har jag haft samma mix eller spellista på repeat i flera veckor. I vilket fall blir jag lika glad av det jag valt att lyssna på. Som till exempel Lorenz Rhodes vokalarrangemang i remixen av Superman.

Highschoolfisk

Like a fish out of sea är faktiskt en riktigt klassisk highschoolfilmsdänga. Den har en anskrämlig video, men eftersom Trampolines troligtvis är en av de största flopparna i svensk musikhistoria kan en nog inte förvänta sig mer. Jag tyckte i alla fall mycket bra om den här låten när den kom 99.

Återfödelse

I samband med att mina ögon la av i december fick också musikletandet/-bloggandet en mer eller mindre ofrivillig paus. Ingen är mer ledsen över det än jag. Visst har jag hållit mig någorlunda ajour. Jag har till exempel inte missat Duck Sauce fnizzfeztproduktion Big Bad Wolf (lägger ut texten om det någon annan gång). Trots att jag läst iDJ varje månad och gjort några mixar i diskoråben är jag långt ifrån nöjd. I juni bestämde jag mig för att det fick vara nog, men hur tusan börjar en om?! Mina rssflöden var för länge sen igenkorkade av ett antal tusen poster och TAjTs inkorg sönderspammad av dubstepproducenter som inte bemödat sig med att läsa igenom bion innan de copypasteat mejladressen. Fail.

Min enda utväg var att återvända till det enda fasta i min musikaliska tillvaro – Gomma. Och se, visst fanns det en mycket fin mix signerad Manuel Kim. Den är min sommars soundtrack och särskilt den sista låten, Bocca Grande – Procedere 2011 (Morgan Geist Remix) – Rebirth, spelar jag för K så många gånger jag kan.

Tracklist finns här.