Vad Bodil Jönsson startade i mitt febriga huvud.

Jag arbetar inte idag heller. Inte utöver det mest akuta i alla fall. När acceptanströskeln är passerad – det är okej att vara sjuk och ledig – blir det så mycket lättare. Jag får göra ingenting särskilt. Det är just då, när jag tillåter mig själv att inte göra något speciellt, som guldkornen trillar in. SVT 24 sänder föreläsningar från runt om i Sverige på vardagsförmiddagarna. Idag var det en debatt om IPRED och en föreläsning av Bodil Jönsson. IPRED-debatten hade jag kunnat vara utan. Mycket vettigt sägs, men jag blir trött när Alexander Bard blir martyr och tycker synd om sig själv.

Den stora behållningen var Bodil Jönsson, professor i rehabiliteringsteknik vid Lunds Universitet och författare inom bland annat pedagogik och lärande. Hennes föredrag Det förändrade lärandet tar upp hur vi måste anpassa vårt sätt att se på lärande i och med mobiler och datorer. Hon hittar på nya begrepp som sätter fingret på vad det faktiskt handlar om; Luciademokrati – ”alla som vill vara lucia får vara lucia – och vill man inte så slipper man”, alla som vill delta är välkomna, med exempel som wikipedia och andra typer av väl uppdaterade kunskapsbaser, Rulltrappskunskaper – precis som rulltrappan åker upp för att sen försvinna och lämna plats åt nya trappsteg finns ett konstant flöde med information som hela tiden byts ut.

Dessa två fenomen måste dagens lärare ta hänsyn till. Hur anpassar man pedagogiken utefter att vem som helst kan vara delaktig i att framställa artiklar på till exempel wikipedia istället för som tidigare när enbart en samhällselit kunnat framställa uppslagsverk.? Vilken typ av lärande blir viktigt att lägga tyngd på när vi matas med nyheter och information dygnet runt? Jag tänker spontant att den tidigare korvstoppningspedagogiken blir förlegad i dagens kontext. Det går att ta fram i princip vilken information som helst. Problematiken ligger i hur man gör det och hur man sållar den. Jag anser att det är vad skolan bör lägga tyngd på – att lära ut de viktiga komponenterna för att kunna tillgodogöra sig kunskap, som till exempel att läsa, behärska flera språk, kritiskt granska – studieteknik helt enkelt!

Det måste till en omprioritering. Jag känner många lärare som i hela sina lärarjobb arbetat för just den här förändringen, men mött motstånd i form av oförstående chefer, bekväma och smått lata kollegor och alldeles för inrutade scheman, läroplaner…. Jag kan hålla på hur länge som helst. Det är få som klarar av att vara kvar. Arbetsbördan blir alldeles för orimlig.

Jag inspireras. Om några år –  när jag blivit större, upplevt mer och landat (om det nu kommer en sån tid där jag faktiskt känner att jag har landat). Då ska jag ge mig på att vara lärare. Kanske inte lära ut så mycket utan mer vägleda.

Bodil skapade en ny tankegång som än en gång fick min gamla idé om skolväsendet bekräftad. Hela situationen jag befinner mig i idag är också en bekräftelse på att det är viktigt att sätta sig i nya situationer och tänka om. Att tillåta sig att ha tråkigt oftare. Försöka att inte vara sysselsatt på det sätt jag alltid är. Det är spännande. Jag vet att det har hänt sjumilaskogsstora förändringar i mitt liv, mina kunskaper och erfarenheter. Trots det verkar inte kärnan i min strävan ha förändrats ett dugg. Någonstans känns det som att det är precis samma My som för 15 år sen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s